Full rulle..

Oj oj vad tiden rusar iväg. Blogga ligger just nu sist på priolistan. Men en snabbis hinner jag med nu när bebbe har slocknat på soffan.

Till att börja med kan jag bara berätta att Wilmer är bästa babyn man kan få. Glad och nyfiken, trött på nätterna och pigg på dagarna. Skrattar och charmar oss varje dag.
Idag har vi varit inne i stan igen och träffat polarna. Oj vad kul att se hur alla utvecklas. Vi var på BabyRevolution på kungsholmen, ett babyanpassat cafe med tillhörande butik, farligt farligt. Men barnbidraget är ju faktiskt Wilmers pengar och till för att spenderas så en härlig Molobody med stjärnor på inhandlades:-)

Mina hästar mår toppen, dock lite understimulerade även fast vi börjar komma igång lite smått igen. Jag har ridit några gånger (oj vad otränade vi är jag och Smirre) oxå har vi joggat lite.. men den gamle mannen har typ 750tusen gånger bättre kondis en den tjocka matten... hm...
Jag har tyvärr sagt upp mitt härliga stall nu när det inte riktigt blivit som jag tänkt mig... (ja alltså jag hade inte för ett år sen planerat att ha en baby nu om man säger så...) men världens bästa misstag tar all min tid och pengarna flödar ju inte in direkt, så nu åker snart hästarna ut på lösdrift.

Min lägenhet ska säljas (är tanken, även om mäklarn är vääääldigt pessimistisk och tror det är omöjligt i dessa tider..) men OM det går och OM jag får några kronor över ska jag köpa en bil för pengarna. Vore skönt att slippa billån.

Husplaner har vi, men det är svårt att hitta nåt som passar oss. Kanske blir till att bygga nåt.. vi får se. Laddar för en vinter till i Ledinge.

Jag har föresten börjat jobba lite smått oxå. Såå himla roligt. Wilmer jag och Chillie åker runt på hovslagarturne och fikar och sätter kunderna i arbete, i form av barnvagnsrullning, perfekt!

Måste bli bättre på att ta kort. Nu ligger kameran på laddning så nu finns inga ursäkter längre.

Kan bara avsluta med att säga att alla som har möjlighet att skaffa barn ska fasen göra det. Det går inte att förstå fören man är där själv. Dom känslor som överröser en och den otroliga kärleken till detta underverk. Det är inte så jobbigt som alla tror. Och när det väl är jobbigt så går det jobbiga över bara man ser den lille plutten garva... då är lixom det jobbiga helt bortglömt. Det blir oftast inte värre än vad man gör det till, med rätt inställning så löser sig allt. Så det så! Amen




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0