Wilmer och gänget
Igår tog jag och Wilmer bilen in till söder för att träffa hans jämngamla polare och alla mammor.
Vi träffades i Ringen Centrum kl 13. Vi var 9 st och det var såå myysigt att äntligen få träffa alla nykläckta bebbar. Vi käkade lunch, fikade och tjattrade om allt mellan himmel och jord... eller nej förresten... det blev nog bara tjatter om bajsblöjor, barnvagnsmodeller, blöjmodeller, såriga bröstvårtor, nattrutiner, förlossningar, pappor, bebisnaglar, försäkringskassan, BB's jätteblöjor (för mammorna), nättrosor, stygn mellan benen, amning, bröstmjölksersättning, nappar.... a ni fattar. Nu sitter man där, i den där nya världen och undrar hur allt kunde gå så fort. Men det är sååååå myyyyyyyysigt och jag är såååå lycklig!
Wilmer, det lilla matvraket, åt nästan konstant från kl 13 till kl 17.30. Alla hann dra hem innan han bestämde sig för att vara mätt. Så fort jag la ner honom i vagnen ville han upp och mysa och snutta. Jag hann iaf iväg till bokhandeln där jag köpte några blåa ark som jag ska göra dopinbjudningar på.
När vi gick genom söder till bilen hängde han på min arm som han gillar och spanade in staden. Han gillar nog inte sin vagn riktigt, lite mer träning där tror jag allt. Precis när jag startade bilen för hemfärd drog han igång ett gallskrik och började snutta på allt... Men jag höll ut i några minuter, (mitt modershjärta blödde) sen somnade han och sov hela vägen hem... phu...
Vi träffades i Ringen Centrum kl 13. Vi var 9 st och det var såå myysigt att äntligen få träffa alla nykläckta bebbar. Vi käkade lunch, fikade och tjattrade om allt mellan himmel och jord... eller nej förresten... det blev nog bara tjatter om bajsblöjor, barnvagnsmodeller, blöjmodeller, såriga bröstvårtor, nattrutiner, förlossningar, pappor, bebisnaglar, försäkringskassan, BB's jätteblöjor (för mammorna), nättrosor, stygn mellan benen, amning, bröstmjölksersättning, nappar.... a ni fattar. Nu sitter man där, i den där nya världen och undrar hur allt kunde gå så fort. Men det är sååååå myyyyyyyysigt och jag är såååå lycklig!
Wilmer, det lilla matvraket, åt nästan konstant från kl 13 till kl 17.30. Alla hann dra hem innan han bestämde sig för att vara mätt. Så fort jag la ner honom i vagnen ville han upp och mysa och snutta. Jag hann iaf iväg till bokhandeln där jag köpte några blåa ark som jag ska göra dopinbjudningar på.
När vi gick genom söder till bilen hängde han på min arm som han gillar och spanade in staden. Han gillar nog inte sin vagn riktigt, lite mer träning där tror jag allt. Precis när jag startade bilen för hemfärd drog han igång ett gallskrik och började snutta på allt... Men jag höll ut i några minuter, (mitt modershjärta blödde) sen somnade han och sov hela vägen hem... phu...
Kommentarer
Trackback
